Madeleine

Här kommer men hem och är glad men trött. Jag piggnar på mig och åker ner på stan för att gå in hos frissan och köpa lite grejer till mitt nyfärgarde hår. Jag har nämligen gått från ljusblond till mörkblond:) Men jag vill fixa till det lite. Få mer guld i det. När jag väl är klar så tar jag mig till bilden som jag parkerat på enkelriktadegatan mitt i stan.. när jag kommer dit så skriker en man på mig. Jag hade av missatag parkerat utanför en garageport.. Jag såg absolut inte den.. Det var i lika färg som på teglet så man la inte märke till garageporten.. Han skriker iaf  en massa fula saker till mig som tex  att jag e dum i huvudet och blind m.m Han sa så mycket taskigt att jag inte vill minnas!t jag fick fram var "det var ju inte meningen.. han var sekunder från att smälla till mig! Jag hann att hoppa in i bilen och gasa där ifrån. Med tårar i ögonen och telefonen i handen så ringer jag mamma och tokgrinar!

Hur fan kan man skrika på en ung tjej? Eller överhuvud taget skrika så som han gjorde.. Det var ju bara ett misstag! Mamma & pappa är iaf vansiniga på den där mannen! Ser jag han igen ska jag ta och peka ut han framför dom. Och dom kommer inte att bli glada på han! Jag hoppas att det aldrig mer kommer att hände mig igen.. för jag känner mig både kränkt och små chockad.. Detta är inget man vill vara med om. Att det finns såna här idioter här som kan göra så det trodde man ändå inte!


Nus ak jag försöka ta mig iväg med mamma och komma på lite andra tankar!


// M